Skräcken

Att arbeta med och produkt och tjänsteutveckling kan vara en skräckblandad förtjusning. Du kommer till jobbet, kanske ett nytt företag eller ett nytt team och ska skapa tillsammans försöka skapa något.

Skräcken

Min pappa kallades för Skräcken :) Det var väl för att han kunde upplevas så. Men egentligen var han väldigt snäll. På nedan bild är det snyggingen som står längst till höger...

Min pappa i sina bästa år

Att arbeta med och produkt- och tjänsteutveckling kan vara en skräckblandad förtjusning. Du kommer till jobbet, kanske ett nytt företag eller ett nytt team och ni ska skapa något nytt tillsammans.

För ett tag sedan fick jag ett mejl i min inbox, nedan är en del av detta mejl.

Som relativt ny i rollen som produktägare för ett team på 8 är det med skräckblandad förtjusning jag tar mig ann varje dag. Men jag börjar landa nu :-)

Vad är det som gör att det ibland kan kännas på detta sätt. Jag har själv varit i samma situation många gånger och kan också känna detta. Skräck, rädsla, skam, nervositet och otillräcklighet.

Att skapa något nytt är kaotiskt och komplext. Det är bara att inse det. Men vi måste blir bättre på att prata om detta och kommunicera det, både till oss själva, till vårt team och vår organisation. I en mer mogen organisation så jobbar de flesta med något som redan finns. Där finns det strukturer, processer, regler, checklistor och roller. Alla vet vad de ska, eller bör göra. Allt är uppbyggt som ett system som är optimerat på effektivitet och kvalitet. Ett system som ska bidra till att ge ökad kundnöjdhet,  ökade intäkter eller sänkta kostnader samt ökad intern förmåga.

Men vi som jobbar med att skapa framtiden. Vi har inte allt detta. Vi har inte alltid några processkartor att luta oss mot. Vi har inte en inoljad arbetsprocess där allt fungerar. Vi har inte en klar definierad målgruppsbeskrivning. Vi vet inte alltid vad problemet är som vi ska lösa. Vi vet inte alltid vad lösningarna är på det givna problemet. Vi känner inte alltid de som vi ska skapa tillsammans med. Det är inte lätt alltså.

Foto av Tyler Lastovich

Att skapa framtiden är att

  • visualisera något som inte finns
  • kunna kommunicera vart vi vill och vart vi är
  • våga att satsa på några få saker
  • samskapa med andra
  • våga släppa på garden
  • våga säga, jag vet inte
  • vara ödmjuk
  • släppa in andra och andras åsikter
  • välja bort
  • försöka ha roligt när det är som stressigast
  • inse att man har fel
  • fråga om hjälp
  • berätta hur det går
  • visa vad vi gjort
  • börja litet
  • tänka innan vi gör något
  • göra för att lära oss
  • lita på andra

Men tillbaka till skräcken, till rädslan och skammen. Jag jobbar ofta med team som skapar framtiden. Detta arbete är ofta kopplat till dessa känslor. Och ofta är det inget vi pratar om, eller kanske själv är medveten om. Hur ofta står du på en standup och säger att du är rädd? Eller beskriva skräcken när du ska visa för organisation att du inte har lyckas?

Det är några saker som jag trycker på när jag coacher organisationer och team

  • Tillit och respekt till varandra. Det handlar om människor och hantverk.
  • Att skapa är kaotiskt och komplext
  • All process, metodik och verktyg kan bara informera dig att ta ett beslut. I slutändan är du som måste bestämma.
  • Förståelse kring komplexa och komplicerade problem, risker och osäkerhet
  • Du måste landa i att arbete med skapa är jobbigt, det är som ett träningspass, skitjobbigt när du gör det men efteråt är det skönt

Min kloka vän Christopher McCann har en bra berättelse kring detta.

Foto av Elisabeth Fossum

När du startar ett arbete med att skapa något nytt så är det som att gå in i en mörk tunnel. I början när du går in så har du lite ljus från där du precis gick in. Men ju längre du går ju mörkare blir det. Och sedan svänger tunneln och du ser inte längre ljuset. Men du fortsätter, och nu måste du ta fram dina facklor, dessa facklor är saker som en process (att röra sig framåt), några artefakter som t.ex. Kanban (visualisera ditt arbetet) eller en kundresa (förståelse kring problemet). Och till slut, efter mycket skratt och tårar så ser du ljuset i tunneln. Du har lyckats och du kommer ut med en ny lösning som kan släppas till kunderna.

Men varför är man rädd, varför är det en skräckblandat känsla vi har när vi skapar något nytt? För mig handlar det om att jag är rädd att misslyckas. Jag vet att jag lär mig massor när det inte går som jag tänkt mig, men det spelar ingen roll, jag är fortfarande rädd. Jag är rädd för jag inte lever upp till de förväntningar som kunder har om mig. Jag är nervös för att någon ska komma på mig som en bedragare.

Du kan säkert känna igen dig, men hur kan du komma ur dessa tankar och faktiskt förändra ditt beteende.

Detta försöker jag göra (även om jag inte alltid lyckas)

  • Jag inkludera andra i mitt arbete tidigt. Jag visar skisser på allt jag gör. Jag tycker det är jobbigt att visa upp något jag börjat skapa som inte är klart. Jag är öppen för förslag och argument. Jag ändrar mig
  • Jag släpper något litet som är ok men inte perfekt. Perfekt är omöjligt och bara leder till långbänk eller att inget händer.
  • Jag gör saker för att lära mig. Jag kan inte bara tänka och prata om det. Det är som att prata om fotboll och spela fotboll. Du måste ut på spelplanen för att lära dig och träna på ditt hantverk.
  • Jag måste inte göra eller involvera mig i allt. Jag litar på andra som de litar på mig.
  • Jag skriver ner vad jag vill lära mig och reflekterar över vad jag lärt mig.
  • Jag inser att jag är på en resa och jag inte kan allt. Och det gäller för alla. Om du eller någon du jobbar med inte lyckas helt och hållet, fundera över vad du kan göra för att hen ska blir lite bättre och lyckas.
  • Att lyssna mer än prata. Att ställa kluriga frågor så personer måste tänka till. Att insikter leder till egna slutsatser och förändrade beteenden.
  • Jag tar en stund när jag känner mig nervös eller rädd att stanna upp. Jag funderar eller skriver ner varför jag känner så. Och ännu bättre, försöker skriva ner några saker som jag ska göra för komma framåt.

Här är ett exempel på det ramverk jag har för att skriva hur jag känner och de frågor som jag ställer mig.

  1. Hur känner du dig?
  2. Vad är det som gör att du känner så?
  3. Vad kan jag göra för att förbättra/förändra detta?
  4. Vilka kluriga frågor kan jag ställa till mig själv?
Mitt ramverk för att reflektera över mina känslor

Så när du känner rädsla, skräck, osäkerhet eller har ont i magen. Ta en stund och fundera över vad och varför, och hur du kan ta små steg för att röra dig framåt. När du tar dessa små steg så börjar du förändra dig och ditt beteende.

Nu är inte produkt- och tjänsteutveckling bara hemskheter och negativa känslor. Oftast är det roligt, spännande, dynamiskt, föränderligt och med en skräckblandad förtjusning. Glöm inte bort det när det känns jobbigt och tungt.